min pojkvän är världens finaste

jag har spelat piano när jag var mindre. i fyra år, och varje, eller nästan varje gång jag kommer hem till billeberga så spelar jag lite grand.
jag tycker det är rogivande.

i vilket fall som så är ju tanken att jag ska ärva pianot sedan.
jag vill gärna ha ett piano i väsby, men vi har nästan inga innerväggar och det är viktigt med fukt och så för själva pianots bästa.

men så pratade jag med mamma igår och hon sa att mormors granne hade ett piano till salu, för hon skulle flytta.
de flesta skänker bort dem eftersom de är så tunga och jobbiga att flytta på. men mormors granne vill e ha 500, vilket inte är något pris, eftersom de kostar liiite mer annars.

jag sa som det var med innerväggar och att mattias och jag har pratat om det innan, men vi har lagt det lite på is.
jag vet att mattias hade velat ha en flygel ialla fall.

men jag pratade med mattias igår om detta och då utbrister han;
- du ska alltid förstöra allting.
- ?
- jag hade tänkt köpa dig ett piano i födelsedagspresent.
visst, detta hade han bara kunnat säga för att göra mig glad, men han hade pratat med filip om detta, och skulle jag inte tro mattias kan jag bara fråga honom.
jag blev så häpen.
filip hade frågat om mattias kunde spela något instrument och så hade han sagt; - nej, men caroline är jätteduktig på piano.
trodde inte han tyckte det.

jag blev så glad. det är fan kärlek.
haha.
flygel hade han gärna köpt om det inte varit så förbannat dyrt.
plats har vi, för vi funderar på att slänga ut biljardbordet.
vi spelar inte om vi inte har gäster så...

dina åsikter

skriv din mening här;

ditt namn:
ihågkommen;

din mail:

din blogg:

din åsikt:

trackback