cees

min pappa är så bäst.
ni som känner han vet hur han är. ni som inte vet, lyssna på denna historien.

igår var det dags för jagning igen och jag och mattias åkte hem till billeberga.
(måste ta en liten bakgrundshistoria innan vi kommer till höjdpunkten)

i vilket fall som helst så efter vi har varit hos thage så sitter min far vid köksbordet med en symaskin framför sig (!!!).
jag och mattias undrar såklart varför men nu är det så att min far och mor ska till tyskland i helgen på julmarknad med en massa andra människor.
och pappa måste sy upp sina jeans, för han är rätt kort. enbart 169 centimeter.
(det roliga i detta är att min far är 169 cm, och fyller år den 29 dec.
min mor är 168 cm, och fyller år den 28 dec. glöm aldrig detta.)
så han har mammas gamla symaskin från husqvarna. bara fina grejer.

ser exakt ut såhär;



och då förstår ni att den är gammal.
men gamla grejer brukar fungera bäst.
i vilket fall som helst så har pappa lite problem, så han sitter och funderar vafan det är för jävla problem med maskinen, och mattias sitter bredvid och tittar och funderar och mamma kommer och frågar vad det är frågan om och jag kommer också och ska hjälpa till.

haha. vilken syn.
det blir bara trassel med trådarna och stället för att ha två blå trådar (man brukar ha samma färg på under- och övertråden) så har pappa en gul undertråd och en blå övertråd.
för han vill det.

pappa ska tvunget försöka göra allting rätt.
och mattias vill också för han kan allt.
(nästan sant, kanske bara mitt jobb jag kan bättre)
efter ett bra tag så kommer mamma in i bilden igen efter att ha varit borta och får det hela rätt.
för tråden var inte igenom en viss "sak" på maskinen.

så det fungerar. gott och väl.

pappa syr. och fy fan vad det går undan.
jag påminner honom om att man ska sy som om där fanns ett ägg under pedalen.
(fick lära mig det i skolan)
ialla fall när man ska börja, trycka första taget liksom.
så man vet hur maksinen fungerar och inte bara rusar iväg.

allt fungerar finfint.
jag sitter och läser.
mattias vid datorn.
mamma vid televisionen och stryker.
och pappa syr.
jag sitter mittemot honom.
och.

pang!

mitt hjärta stanna.

symaskinen explodera.
inuti.
det luktade bränt.

fy fan vad rädda vi blev, mest jag och pappa, och sen skratta vi.

"jaha, så kan man inte använda den mer"

men jodå.
pappa trycker på pedalen (han är smart, min far) och den fungerar.

pappa kommer på att det nog bara var lite damm i maskineriet, så det var därför den small.

lite damm?!
titta bara hur maskinen ser ut, och jag kan säga att den stått ett litet tag ialla fall.

men gud vad husqvarna gör bra grejer. ialla fall de gamla apparaterna.